Vandra i Dalsland

Dalsland är ett av Sveriges minst kända och mest undervatterade vandringlandskap. Det är ett sjörikt och tyst landskap med täta barrskogar, hundratals sjöar och myrar och ett lednat som håller god standard. Dalslandsleden löper genom landskapets hjärta och ger tillgång till en natur som är mer vild och obefolkad än vad avståndet från Göteborg antyder. Besökstrycket är lågt året om – Dalsland lockar paddlare lika mycket som vandrare, men det finns gott om plats för båda.

Dalslands karaktär och natur

Dalsland är uppbyggt av urberg med ett typiskt sprickdalslandskap där sjöarna fyller de lägsta partierna. Sjösystemet är sammankopplat och möjliggör de långa kanotrutter som gjort Dalsland känt bland paddlare. För vandrare innebär det att vattnet alltid är nära – men också att terrängen kan vara blöt och att passager kräver broar eller omvägar.

Kroppefjäll i centrala Dalsland är ett av landets undervärderade naturområden. Det är ett flackt men vidsträckt skogshöjdlandskap med myrar, tjärnar och gammal skog. Lodjur, björn och örn förekommer – befolkningsglesheten är en förutsättning för att dessa djur ska kunna hålla revir. Kroppefjäll är inget dramatiskt fjällandskap men ett genuint vildmarkslandskap i sydsvenskt format.

Längs Vänerns västra strand i Dalslands södra delar öppnar sig landskapet mot det stora inlandshavets vidder. Milsvida utsikter och öde strandremsor ger en annan typ av vandringskänsla än skogsmarken inne i landet.

Dalslandsleden

Dalslandsleden är det primära ledverket och löper drygt 160 kilometer genom landskapet. Leden passerar Kroppefjäll, sjösystem och mindre samhällen och kan vandras i etapper om tre till sju dagar. Skyltning och underhåll är rimligt gott men varierar – kontrollera med Länsstyrelsen Västra Götaland för aktuell information om broar och eventuella störningar.

Etapperna är normalt 15–25 kilometer och övernattning planeras kring de mindre orterna längs leden: Håverud, Bengtsfors, Mellerud och Ed är de vanligaste stopppunkterna. Håverud med sitt akvaduktsystem från 1868 är en välkänd sevärdhet – Dalslands kanal och akvedukten är ett tekniskt kulturarv som passeras direkt längs leden.

Höjdpunkter och naturreservat

Naturreservatet Tisaren och myrkomplexen kring Kroppefjäll har höga naturvärden. Tjäderspel, orrlek och sångsvan är observerade regelbundet i dessa miljöer. För den som är intresserad av ornitologi och vill kombinera vandring med fågelskådning är Dalslands skogs- och myrmarker ett gott val.

Upperudsälven i södra Dalsland rinner ut i Vänern vid Väne-Åsaka och har ett strövomådesnät längs älvkanten. Det är inte en del av Dalslandsleden men ger ett komplement för den som rör sig i södra delen av landskapet.

Koppom och trakten kring Järnskog i norra Dalsland mot Värmland är ett glest befolkat skogslandskap som flödar samman med Värmlands Finnskogsmiljö – ett område med finsk kolonisationshistoria från 1600-talet.

Säsong och praktiska råd

Dalsland fungerar bäst som vandringsdestination från maj till oktober. Vårens höga vattenstånd kan göra myrar och lågpunkter besvärliga. Sommaren är grön och vacker men mygg förekommer i blöta skogsmarker under juni–juli. Hösten är en av de bästa säsongerna – lövfärger, bär och svamp, och besöksantalet är lågt.

Ta alltid med karta och kompass. Dalslands skogslandskap är svårorienterat och mobilnätet är svagt i delar av Kroppefjäll. Läs om allemansrätten och om sommarvandring i söder.

Vänerns västra strandlinje

Dalslands södra kant mot Vänern ger ett helt annat vandringlandskap än det inre skogslandskapet. Längs strandlinjen kring Åmål och Säffle öppnar sig vyer mot landets största sjö och ett storskaligt vattenlandskap. Strandängarna är fågelrika och det är ett välbesökt område för ornitologer under vår och höst. Vandringen är flack och lättillgänglig – ett kontrasterande alternativ till Kroppefjälls skogiga terräng.

Naturreservat längs Vänerns västra kust skyddar strandängar, lövskog och klippiga strandpartier. Kartmaterial finns via Länsstyrelsen Västra Götaland. Kollektivtrafik med tåg till Åmål ger god tillgänglighet utan bil för de strandnära delarna.

Dalslands kanal och kulturhistoria

Dalslands kanal byggdes under 1860-talet och är ett av Sveriges äldsta och mest välbevarade kanalverk. Kanalen förbinder ett stort antal sjöar i ett sammanhängande vattensystem och Håveruds akvedukt – där kanalen leds i ett järntråg rakt över ett vattendrag – är ett tekniskt kulturarv av rang. Längs kanalens dragväg är vandring möjlig och det ger en lugn och relativt flack sträcka med kulturhistoriskt intresse.

Bengtsfors och Ed längs kanalens norra sträckning är små orter med vandrarhem och god service för flerdagarsvandring. Kring dessa orter finns lokala vandringsstigar i skogsmark som kompletterar Dalslandsleden.

Logistik och kollektivtrafik

Åmål vid Vänern har tågförbindelser längs Västra stambanan. Från Åmål kör regionalbuss mot Bengtsfors och Mellerud. Håverud nås med buss från Mellerud. Delar av Dalsland är svåra att nå utan bil, i synnerhet Kroppefjälls centrala delar. Det är värt att planera logistiken noggrant i förväg.

Övernattning finns i vandrarhem i Håverud och Bengtsfors. Tältning är möjlig i skogsmark och längs sjöstränder enligt allemansrätten. Grannlandskapet Bohuslän i söder erbjuder Bohusleden för den som vill fortsätta mot kusten.